#metoo: Jag skäms också – som teaterkritiker

I skuggan av #metoo-debatten och gårdagens skådespelarupprop i SvD: det talas om hur varje man bör rannsaka sig i dessa dagar. Men där saknas ett perspektiv.

Som teaterkritiker och kulturjournalist (med inriktning på scenkonst) känner jag också ett stort ansvar. Det vill säga, på vilket sätt kan jag själv bidra till en förändring sett till unkna värderingar på teatern, som åskådare?

Redan 2010 skrev jag så här om att som kritiker nära manliga genier. Detta i samband med en artikelserie om sexuella trakasserier inom teater och film som vi drev på teatersajten Nummer:

 ”… Och på andra sidan scenen, teaterkritikern som bekräftar det manliga geniets status. Och som ofta är en man …”

I dag har vi nästan fler kvinnliga recensenter inom scenkonstområdet. Men kärnfrågan kvarstår: Vad kan jag göra som kritiker? Med vilka ögon kan jag se på en uppsättning som på olika sätt reproducerar stereotypa könsroller och gör kvinnan till ett offer på scenen utan att det problematiseras av regissören? Jo, jag bör förstås i varje ögonblick reflektera över det – och formulera det i min recension. Inte bara själv låta mig svepas med och förblindas av stjärnstatus och karisma.

Jag bör, varje gång jag skriver om en uppsättning:

• Ifrågasätta regissörens olika konstnärliga val när det gäller nakenhet på scenen eller bara ett väldigt djupt dekolletage: Är det relevant för berättelsen, fyller den ett konstnärligt syfte eller är den bara voyeuristisk?

• Undvika ordet geni vid beskrivning av manliga scenkonstutövare då det kan generera i hybris och därmed också problem med att skilja på fakta och fiktion, scen och verklighet.

• Aldrig hylla en uppsättning som fortplantar en förlegad och och sexistisk syn på kvinnan utan att ifrågasätta den, oavsett en i övrigt hög, konstnärlig kvalitet.

Teatern är en kollektiv kraft. Även vi i publiken är medaktörer. Varje gång du klickar på en stor intervju om en divig, manlig skådespelare sänder det signaler till redaktionen att skriva fler. Varje gång du i sociala medier eller för vänner utropar hur sexig den och den manliga skådespelaren är (f ö omvänd sexism) bidrar du till normen. Det får vi aldrig glömma.

8/11: Blir intervjuad i SVT Kulturnyheterna om sexuella trakasserier på scenen >>

6/11: Min krönika i Sydsvenskan om varför teatern när manliga genier som blir kåtbockar >>